Kaj Håkansson, professor i sociologi vid Uppsala universitet, bokens översättare och författare till dess svenska inledning skrev:
"Själv kom jag till Toni Packer efter att under många år ha praktiserat meditation som jag företrädesvis lärde vid ett center med grund i en av den tibetanska buddhismens former. Mötet med Toni var både uppfriskande och störande. Hennes anföranden och de personliga samtalen med henne bestod i ett granskande och undersökande i ögonblicket. Hon inte bara ifrågasatte förhållandet till alla slags auktoriteter, utan visade genom sitt sätt att vara innebörden av ett frågande och utforskande bortom auktoritet. Hon bidrog med klarhet och skärpa fri från dömande, fri från försök att övertala en att "tro". Kring mötet fanns en stillhet som rymde stor intensitet. Hennes frågor vid detta första möte kom för mig att innebära en konfrontation med djupt rotade behov av garantier och därmed auktoriteter. Toni blev inte en ny auktoritet att möta med vördnad eller bävan, inte en lärare som avvisar frågor genom att karakterisera dem som "motstånd" eller antyda att hon sitter inne med alla de hemliga svaren. Hon blev till en god vän med stor värme, medkänsla och en ovanlig öppenhet och klarsyn en som man med fördel kan fråga tillsammans med. Jag är glad att jag träffat henne."

Smakprov ur boken: "Förståendets, kärlekens och intelligensens framträdande och blomning har ingenting att göra med någon som helst tradition, hur uråldrig och imponerande den än må vara den har ingenting att göra med tid. Den sker helt av sig själv när en människa frågar, undrar, undersöker, lyssnar och ser i tysthet utan att fastna i fruktan, njutning eller smärta. När självintresset faller till vila i tysthet öppnar sig himmel och jord. Mysteriet, livets själva väsen är inte skilt från det enkla lyssnandets tysta öppenhet." "De brev, artiklar och dialoger som ryms i den här boken är inte information avsedd att läggas till vårt redan existerande lager av kunskap om oss själva. De innebär ett frågande och direkt seende in i det mänskliga medvetandet så som det framträder i var och en av oss. Är det möjligt att som läsare delta på detta direkta sätt? När man läser orden, kan då medvetandet stanna upp, se och stilla lyssna? Kan frågandets och den icke dömande uppmärksamhetens anda fortsatta att uppenbara och klargöra jagets rörelser i den dagliga verksamheten, i själva livet som det utspelas från ögonblick till ögonblick? Det är mödosamt att se på oss själva ärligt utan fruktan, utan att vara påverkade av idéer och bilder av vad vi är och borde vara. Det är lättare att klänga fast vid den skenbara tryggheten i våra automatiska tanke- och reaktionsmönster, men dessa medför oundvikligen konflikt och sorg. Bara genom klar och ögonblicklig insikt kan medvetandet börja befria sig från sin prägling, öppna sig för det djup i förståelsen som är medkänsla."

Toni Packer ur "Förordet"