Dorothy Day (1897–1980) var förgrundsgestalt i en rörelse som kom att ägna sig åt att visa gästfrihet och barmhärtighet, den så kallade Catholic Worker-rörelsen som i dag har kommuniteter över hela världen med medlemmar från olika kristna kyrkor. Hon blev tillsammans med Thomas Merton tidigt en av fredsrörelsens viktigaste röster i USA, och fick avtjäna flera korta fängelsestraff för sina protester mot vapenindustrin. Denna bok rymmer några av de viktigaste texterna ur den gedigna urvalsvolym som redigerades och gavs ut postumt av Days vän och tidigare redaktör Robert Ellsberg. Texterna genomsyras av socialt patos, men också av eftertänksamhet och ödmjukhet. Urvalet är gjort av Josh Armfield och Alva Dahl. Artiklarna är skrivna mellan 1935 och 1967, av en författare född 1897, och återges här i kronologisk följd i översättning av Alva Dahl Ur en recension av Arne Bengtsson i tidskriften Pilgrim: Dorothy Day (1897–1980) var aktivist för kvinnlig rösträtt, radikal pacifist, kämpe mot rasism och mot usla arbetarvillkor. Hon övervakades av FBI som ett säkerhetshot och greps av polis för sin fredsivran. Hon offrade sitt liv för fattiga och hemlösa. Hon var med om att starta hundratals gästhus och utspisa tusentals hungriga. Ändå frågade hon sig: Har vi ens börjat leva som kristna? Det var kärleken som var hemligheten. Hur kan vi älska alla människor med Guds kärlek? Hur kan vi se Jesus i den andre? För Dorothy Day var det där tron avgjordes. Hur vet vi att vi tror? frågade hon. ”Jo, därför att vi har sett Hans händer och Hans fötter i de fattiga omkring oss. Han har visat sig för oss i dem … De fattigas mysterium är detta: Att de är Jesus, och att det vi gör för dem gör vi för honom.”