Under perioden 19591979 genomgick svensk politik många förändringar som har blivit avgörande för hur människor idag utformar sina liv. Familjepolitiken förutsatte i periodens början en heterosexuell kärnfamilj där mannen är familjens huvudförsörjare, kvinnan har huvudansvar för hemmet och äktenskapet är en regel med få undantag. I sextio- och sjuttiotalens radikala debattklimat utvecklades ett nytt politiskt område, jämställdhetspolitiken. Det förändrade familjepolitiken så att socialförsäkringssystem, skattesystem och lagar som påverkade familjerna skrevs om för att skapa nya möjligheter för individerna att välja samlevnadsformer och arbeten. En heterosexuell kärnfamilj fortsatte att utgöra normen, men en norm som i större utsträckning kunde ifrågasättas. Den största förändringen var övergången till ett tvåförsörjarsystem. I Kön i förändring berättar idéhistorikern Jenny-Leontine Olsson om den svenska könsrollsforskningen, en forskningsinriktning som var samtida med de genomgripande politiska förändringarna och utgjorde en viktig kunskapskälla för dem. Forskarnas idéer om kön påverkades av samtidens debatt, men drev också debatten. Detta aktualiserade frågor om vetenskapens gränser och vad vetenskap är. Könsroll är idag ett ord i det vardagssvenskan. Då var det ett teoretiskt begrepp som användes för att analysera socialt kön. Begreppet fångades snabbt upp och spreds i debatten. Det blev ett effektivt sätt att formulera om den gamla kvinnofrågan, för att synliggöra att den berörde alla. Forskningen syftade till att frigöra individer och möjliggöra debatter. Den ledde till nya ifrågasättanden och vid sjuttiotalets slut hade det skapats nya idéer om rättvisa och jämlikhet.
