De starkaste drivkrafterna bakom utbildningssatsningar har under senare årtionden varit snäva perspektiv av ekonomisk vinning för staten och för den enskilde. Men begreppet bildning innebär en utveckling av mänskliga förmågor bortom böcker och klassisk kunskapsteori. Nytta är något mer än endast krass ekonomisk avkastning och folk är något annat, större än summan av en nations medborgare.


Idag växer dock nya, mindre traditionella synsätt fram på syftet med och effekterna av folklig bildning, såväl i Sverige som runtom i världen. I Nyttan med folklig bildning vidgar författarna förståelsen av sambanden mellan bildning och nytta genom att utgå från hur socialt, kulturellt och teknologiskt kapital påverkar det ekonomiska kapitalet. Vad händer med människor som deltar i studiecirklar och kurser på folkhögskolor? Hur påverkas deras hälsa och hur speglas sådana verksamheter i massmedia?


Boken bygger på ett antal studier av hur olika former av kapital växer till i studieförbund och på folkhögskolor. Texterna är skrivna av forskare från olika discipliner som samarbetat kring ämnet över en längre tid som ett gemensamt forskningsprojekt. Boken ger central förståelse av samtida folkbildning och dess villkor.


»Mellan ett perspektivöppnande inledningskapitel och avslutande reflexioner av en av redaktörerna, Bernt Gustavsson, erbjuds läsaren åtta väl skrivna och berikande artiklar ... För alla som på något sätt är intresserade av samtida folkbildning, dess villkor och för dagen annorlunda perspektiv på denna är detta en bok att varmt rekommendera.« Bibliotekstjänst