När den statliga Riksrevisionen efter lång och het politisk debatt bildades för tio år sedan var det för att stärka riksdagens kontrollmakt och förbättra den statliga revisionen. Riksrevisionen, en ny myndighet under riksdagen, skulle bli mer oberoende från partipolitiken. Det fanns förhoppningar om att granskningen av statlig verksamhet skulle vitaliseras. Tre riksrevisorer fick grundlagsskyddad rätt att välja vad de ska granska, hur granskningen ska genomföras och vilka slutsatser som ska dras. Det var en smått revolutionerande reform som skapade förutsättningar för en självständigare och bättre statlig revision. Hur har det gått? Riksrevisionen tio år innehåller uppsatser som behandlar olika frågor inom den statliga revisionen som varit aktuella under denna tid. De ta upp den statliga revisionens plats i granskningssamhället, förväntningarna på revisionen, effektivitetsrevisionens syfte och innebörd, revisorernas professionalitet och användningen av revisionsrapporterna i riksdag och regering. Författarna är själva revisorer eller forskare med kunskaper om och intresse för dessa frågor. Riksrevisionen tio år riktar sig till en intresserad allmänhet. Några särskilda förkunskaper ska inte krävas och förhoppningen är därför att boken ska läsas och diskuteras av både lekmän och experter.