Är det rätt att försvara sig? Ja, säger de flesta. Men är angreppskrig i försvarssyfte rättfärdigt? Sätts alla lagar ur spel i krig, eller kan man hävda att vissa okränkbara regler måste fortsätta att gälla? Hur ska soldaterna uppföra sig? Kan civila vara legitima krigsmål? Var exempelvis en demokratiskt vald men nationalistisk politiker som Milosevic ett legitimt mål?
Ett exempel ur Henrik Syses resonemang kan visa hur komplexa dessa frågor är. När amerikanska soldater 2003 använde kraftigt övervåld mot en irakisk by, med många civila dödsoffer som följd utöver irakiska soldater, var ett av amerikanernas argument att irakierna ju sköt först. Trots att det var USA:s ockupationsarmé som rullade in över gränsen till Irak menade amerikanerna att de bara försvarade sig. De utövade alltså ett rättfärdigt våld.
Idag är det mer nödvändigt än någonsin att diskutera rättfärdighetsaspekter i krigföring. Inte bara innan kriget bryter ut, men också under kriget och i synnerhet efteråt. Kan ett krig mot terrorismen vara rättfärdigt? Hur definierar man då de som stöder självmordsattentat eller annan terrorism med pengar och politiskt stöd? Deltar de i krigshandlingar?
Henrik Syses Rättfärdigt krig? är engagerande, analytisk och debatterande och ett utmärkt redskap för att kunna förstå vad som händer i vår omvärld. Boken fick stor uppmärksamhet vid publiceringen i Norge hösten 2003.
Översättning Margareta Brogren
