Henrik Rosengren | Akateeminen Kirjakauppa

FREDAGEN DEN 2 FEBRUARI 1929 kunde läsarna av den stockholmska dagspressen ta del av en sensation inom kulturlivet, ett slagsmål mellan två inflytelserika tonsättare och musikkritiker, den svensk-judiske Moses Pergament och Wilhelm Peterson-Berger. Handgemänget hade utlösts av att Peterson-Berger kallat Pergament för utländsk parasit i en recension. Vad som stod på spel här var ytterst frågan om svenskhet, filtrerad genom uppfattningar om juden, modernismen och raser. För Pergament var det självklart att kalla sig både svensk och jude. Han hade dessutom en stark förankring i den tyskspråkiga kulturen med bland annat en ungdomsdröm om att bli en judarnas Wagner. Motsättningen med Peterson-Berger var en i raden av konflikter som Pergament mötte med företrädare för det svenska musik och kulturlivet där Pergaments svenska identifikation ifrågasattes. I denna biografiskt upplagda studie fungerar Pergament och mottagandet av hans kulturella identifikation som svensk och jude och hans verksamhet som musikkritiker, kulturdebattör och tonsättare, som en nyckel till förståelsen av väsentliga aspekter i det svenska kultur- och samhällslivet under perioden 19201950.