Harald Ofstad | Akateeminen Kirjakauppa

Nazityskland förlorade andra världskriget men dess ideologi överlevde och finns kvar mitt ibland oss. Det är det provocerande budskapet i Harald Ofstads filosofiska klassiker Vårt förakt för svaghet. Harald Ofstad skiljer på "tysk nazism" - den form av nazism som praktiserades av Hitler - och "generell nazism". Den senare karaktäriseras av de ­normer och värderingar som utgör kärnan i nazismen när den befriats från sin historiska utstyrsel. Det väsentliga är då inte hakkors och bruna skjortor utan läran om att den starke ska härska över den svage. Att den som slår sig fram beundras. Att den som förlorar föraktas. Att några få ­mäktiga stater ­under sken av moral och idealism ­godtyckligt ­dominerar andra. Det är med andra ord frågan om värderingar som kan vara minst lika spridda idag som när boken utkom på svenska för första gången för fyrtio år sedan. Genom att dissekera nazismen in i minsta detalj kan Harald Ofstad visa att gränsen mellan Vi - de goda - och Dom - de onda - inte är så skarp som vi ofta föreställer oss. Det är detta ovanliga perspektiv som gör Vårt förakt för svaghet till en av de mest utmanande studierna som gjorts av nazismen. FRÅN MOTTAGANDET I PRESSEN "Ofstads brutala påståenden drabbar mig på ett helt annat sätt i dag än då jag som tjugofyraåring första gången läste honom. Då läste jag Ofstad snarare som en analys av ett historiskt skeende. I dag läser jag Vårt förakt för svaghet som en skarp och ytterst angelägen samhällskritik." Ann Heberlein i DN "Ofstads bok för att inte tala om hans professorskollega Folke Tersmans nyskrivna och ypperligt pedagogiska förord är ett retoriskt litet mästerverk." Andres Lokko i Aftonbladet "Ofstads utmanande bok är än mer aktuell idag, då vidgade klyftor och uppdriven konkurrens ökar mottagligheten för en nazistisk människosyn. Slutessän är en väldig uppgörelse med en förljugen tidsanda som prisar demokrati men premierar det antisociala." Sverker Lenas i DN "En återutgivning av Ofstads bok kunde inte ligga mer rätt i tiden ... Med uttrycket vårt förakt för svaghet har han gett oss ett användbart verktyg. Han flyttar fokus från nazisterna till oss själva, och hjälper oss att släppa de ständiga Hitlerjämförelserna så att vi kan börja gripa oss an vår egen föraktfullhet på ett djupare plan, var den än visar sig, på skolgården eller i världspolitiken." Håkan Lindgren i Upsala Nya tidning "Vårt förakt för svaghet blir alltmer aktuell i takt med att samhällen rämnar av borgerlig klasspolitik. Varje dag släpps rapporter eller publiceras nyheter som berättar om hur människor slås ut redan i grundskolan och blir nerskuffade till botten medan samhällets elit blir allt rikare. Hur kan vi låta det ske framför våra ögon? Därför att de svaga har avhumaniserats även i vårt samhälle." Ann Charlott Altstadt i Flamman "Sällan har ett initiativ kommit i så rättan tid som Karnevals nyutgivning ... Ofstads bok av den art att man önskade att den vore obligatorisk läsning för blivande lärare, läkare, socialarbetare. Vårda empatin utan den kommer barbarin." Christer B. Johansson i Tidningen Kulturen OM FÖRFATTAREN Harald Ofstad (1920-1994) var professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet i över trettio år och en flitig deltagare i norsk och svensk offentlig debatt. UR FÖRFATTARENS FÖRORD Om vi håller upp nazismen som en spegel för oss, ser vi våra egna drag förstorade, men just därför så avslöjande. Antisemitismen är inte det väsentliga i nazismen. Det väsentliga är läran om att den starke ska härska över den svage, och att den svage är föraktlig emedan han låter sig behärskas. Nazismen uppstod inte i 1930-talets Tyskland och försvann inte 1945. Den är ett uttryck för djupt förankrade tendenser, som alltjämt är levande inom oss och omkring oss. UR FOLKE TERSMANS FÖRORD Ofstads tanke är inte att det finns en fix och färdig mänsklig natur där föraktet för svaghet är ett obevekligt inslag utan snarare att det kan pareras genom synliggörande. Ofta är det ju just det som krävs. För när människor agerar på ett sätt som är moraliskt problematiskt är det inte alltid för att de har någon genomtänkt argumentation i bakfickan som antas rättfärdiga agerandet. Snarare beror det på bristen på insikt om att det över huvud taget krävs något rättfärdigande. Folke Tersman är professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet.