I dödböckerna noterades dödsorsaken endast undantagsvis före Tabellverkets tillkomst år 1749. Tabellerna bestod av fastställda förteckningar över ett begränsat antal sjukdomar (dödsorsaker) där prästerna hade att notera antalet avlidna, uppdelade i olika grupper efter kön, ålder och årstider.Men i dödböckerna förekommer också hundratals andra svenska sjukdomsnamn. Utan tillgång till dåtidens medicinska litteratur är många namn dunkla för oss. Och utan kännedom om samtidens tilltro till demoniska makters inflytande, skulle vi inte kunna förstå sjukdomsnamn som "bladstulen", "borttagen", "byting", "gastakyssar", "trollskott" och "älvablåst".

Apotekaren Gunnar Lagerkranz ägnade en följd av år åt de svenska sjukdomsnamnen. Han studerade all den äldre medicinska litteratur, som stått att uppbringa. Han har även gått till allehanda medicinska uppslagsverk och rådfrågat ett flertal läkare för att få förklaring till vissa sjukdomsnamn.

Boken innehåller ca 900 sjukdomsnamn, varav ett 50-tal är mer utförligt beskrivna i särskilda bilagor.