Hur har sambandet mellan utbildningspolitik, ekonomi och internationella utbildningstrender i Sverige 1930–2000 förklarats? En dominerande föreställning har varit att utbildningspolitiken reagerat starkt på ekonomiska och samhälleliga förändringar i Sverige. Under vissa perioder har man t.ex. varit rädd för att utbilda fler akademiker än yrkeslivet kunde absorbera och därmed producera ett ”akademiskt proletariat”. Under andra perioder har man däremot varit rädd att utbilda alldeles för få akademiker för att täcka arbetsmarknadens behov. Det har funnits tidpunkter då tilltron till central utbildningsplanering har varit väldigt stark men också skeden då man istället har litat på marknaden eller utbildningssystemets interna självstyrning.
Läs mer I motsats till den dominerande föreställningen konstaterar Florian Waldow att den ekonomiska utvecklingen endast har haft indirekt påverkan på den utbildningspolitiska diskursen. Utmärkande för utredningar och forskning kring utbildning under 1900-talet har varit att man nästintill uteslutande använt sig av en svensk referensram. Författaren visar däremot att svensk utbildningspolitik fram för allt har präglats av starka influenser från den internationella utbildningspolitiska diskursen. Boken vänder sig till pedagoger, historiker, statsvetare, ekonomer, politiker, forskare, beslutsfattare i utbildningsfrågor och alla som är intresserade av utbildningshistoria.
Om författarna Florian Waldow är forskare vid pedagogiska institutionen på Uppsala universitet och vid pedagogiska institutionen på Humboldt-Universität zu Berlin. Han disputerade 2005 vid pedagogiska institutionen på Humboldt-Universität.
