Det var nog få som anade omfattningen av de rättsliga problem som visat sig uppstå då lagstiftaren införde olika former av s.k. marknadsbaserade styrsystem (handel med utsläppsrätter, handel med elcertifikat m.fl.). Dessa styrsystem innehåller ofta en handlande komponent, ett handelsobjekt (utsläppsrätt, elcertifikat etc.). Denna avhandling behandlar särskilt frågor med anknytning till ägande och värde av detta handelsobjekt. En av de övergripande frågor som har ställts, både nationellt och internationellt, är: Vad är det lagstiftaren har skapat? Är handelsobjektet en rättighet, en fordran, ett finansiellt instrument eller skall det liknas vid en valuta?
I avhandlingen analyseras ingående de sakrättsliga, redovisningsrättsliga och skatterättsliga regler som berörs då frågor om ägande och värde av handelsobjektet aktualiseras. En av slutsatserna som dras är att det är den rättsliga klassificeringen i skilda sammanhang som visat sig vålla avgörande följdproblem.
Utsläppsrätter, elcertifikat och andra former av liknande handelsobjekt är här för att stanna, i en eller annan form. Den rättsliga osäkerheten om hur handelsobjekten skall behandlas har visat sig kosta tid och pengar för lagstiftare, myndigheter och aktörer på marknaden, både nationellt och internationellt. Handeln med olika former av handelsobjekt är omfattande och omsättningen av utsläppsrätter, enbart inom EU ETS, var år 2010 92 miljarder Euro.
Avhandlingens gränsöverskridande karaktär har skapat ett perspektiv på uppkomna frågeställningar som inte är möjlig genom studier av enskilda rättsområden. Denna metod har visat sig särskilt värdefull då nya rättsfigurer introduceras i ett befintligt rättssystem.
Emil Elgebrant är verksam som forskare vid Juridiska instutionen vid Stockholms universitet och är lärare och forskare vid avdelningen för rätt och rättsfilosofi vid Linköpings universitet.
