Här skildras de första bönderna och deras historia, från de skånska jordbruksslätternas bönder till de lappländska fjällens jägare, fiskare och samlare.
Med kritiskt öga granskas också några av de etablerade "sanningarna" kring järnålderns jordbruk: fimbulvintern, ättesamhället och krisen under folkvandringstiden. Ett populärt skrivet, vetenskapligt verk.
Det är många år sedan det senast gjordes en översikt över det svenska jordbrukets historia, från dess äldsta tid fram till i dag. För omkring 6 000 år sedan infördes en ny livsstil i den sydligaste delen av vårt land. Då började människor bedriva åkerbruk och hålla boskap.
Det sista årtiondet f Kr byggdes gårdar från Skåne i söder till Uppland i norr, vars hustyper, arbetsliv och kulturmarker utgjorde grunden för jordbrukslandskapet nästan fram till modern tid.
Övergivna järnålderslandskap har de senaste åren bidragit med underlag för en helt ny syn på hur jordbruket utvecklats. Var det järnet, klimatförsämringar eller en ny teknisk utveckling som ledde till en ny form av jordbrukslandskap?
Järnålderns jordbrukare var – precis som senare tiders jordbrukare – del i ett föränderligt samhälle. Hur påverkades jordbrukets villkor av överskottsproduktion och politiska förändringar? Vem ägde marken i vikingatidens Sverige? Författarna hoppas kunna revidera bilden av den förhistoriske bonden som en primitiv varelse som levde ur hand i mun och i stället ge bilden av en tänkande samhällsvarelse och kunnig bonde.
Särskilt intressant för
historielärare, arkeologer och studenter, den historiskt intresserade allmänheten, lantbrukare, de som har sina rötter på landsbygden.
Jordbrukets första femtusen år är första delen i fembandsverket Det svenska jordbrukets historia.
Stig Welinder är professor i nordisk arkeologi och universitetslektor vid Mitthögskolan i Östersund.
Ellen Anne Pedersen är magister i nordisk arkeologi i Oslo.
Mats Widgren är universitetslektor och docent i kulturgeografi i Stockholm.
