Claes Dymling (fotog.) | Akateeminen Kirjakauppa

Sverige och Finland har säkert fler båthus tillsammans än resten av hela världen. Förmodligen måste man hitta förklaringen i vårt klimat och de små skillnaderna i vattenstånd i våra trakter, menar Claes Dymling som dokumenterat den svenska och finska kuststräckan. Det är första gången det sker en så omfattande studie av våra båthus.
I boken Båthuset (Dymlings) presenterar han omkring 400 båthus i text och bild alltifrån det enkla skjulet till de stora båthusen som samtidigt är sommarbostäder eller till och med åretruntvillor. Han har rest utmed kusten med bil och båt för att prata med yrkesfiskare och andra båthusägare.
Båthuset är inte bara en förvaringsplats för båten, flytvästen och redskapen. Det kan också vara ett eget rum, där tidsbruset är ersatt med vattenkluck. Bo Persson i Slottsbron vid Vänern cyklar nästan varje dag till båthuset, öppnar en plexilucka i golvet och matar fiskarna. En id på 3 kg äter direkt ur hans hand. Fikat gör han på plattan som drivs av ett bilbatteri. En fri man håller sig utanför abonnemang.
Vad ska vi göra med alla våra båthus? Båthusen har sin historia kopplad till yrkesfisket och när det nu försvinner alltmer tappar båthuset sin funktion. Huset blir vad museimänniskor säger en överloppsbyggnad som får förfalla. Är båthuset stort nog inreds det kanske till bostad för några sommarveckor . Vi måste faktiskt acceptera den här förändringen, men ställa några bestämda villkor, menar Claes Dymling.
En del nya båthus byggs, men det är få som passerar genom rådande strandskyddsregler. Här är det stor skillnad mellan attityderna hos de tillståndsgivande myndigheterna i Sverige, Åland och Finland. På Åland är båthuset en mera vardaglig byggnad bland andra. Så blir det när alla invånare är öbor i någon mening, även om de har sitt fasta Åland.