"Jag är. Vi är. Det räcker med det. Nu är det upp till oss själva att ta tag i uppgiften. Livet är lagt i våra händer."
Så inleder Ernst Bloch sitt debutverk Utopins anda, skrivet under första världskrigets krigshets och publicerat 1918, för att sedan utkomma i en andra reviderad utgåva 1923.
Utopins anda är lika mycket en apokalyptisk musik- och konstfilosofi som en antimilitaristisk och socialistisk stridsskrift av Bloch själv långt senare kallad en Sturm und Drang-bok.
Med sin säregna blandning av bibliska, marxistiska och expressionistiskt poetiska ordalydelser utgör Utopins anda ett försök att på nytt tänka den västerländska kulturhistorien som en process av revolutionära brott, och rädda de utopiska frön som gror i traditionens konstföremål, religioner och filosofier.
Här presenteras Blochs klassiska förstlingsverk i svensk översättning av Christer Persson. I en inledande essä ger teologen Mårten Björk en bakgrund till Blochs tänkande och vad som står på spel i Utopins anda.
Han står vid vägskälet, innan det moderna i sig blev ett hinder, och han befinner sig på en odefinierad plats som är värd att utforska. Den utopiska anda som han förespråkade har idag inte förverkligats, om något så är vi med hans mått i med den moderna teknologins totalitära tidsålder än längre därifrån. Men när vi nu står mitt i det moderna är jag övertygad om att Blochs budskap och hans olika vägar och ingångar till det utopiska står sig än idag; vare sig du är teolog, filosof eller idéhistoriker. Om man bara ger honom lite tid och låter bokens delar växa in i varandras så tror jag att han har något unikt att säga. Det ligger i dina händer. - Max Frieberg i SITE
Inte sällan framstår Bloch som en bibliotekarie som gräver i förråden för att visa hur hoppet om en bättre framtid där människan äntligen kan blomstra på både individuell och kollektiv nivå har varit ett centralt tema i den mänskliga strävan. - Martin Kehlmeier i Röda rummet