Sekel Bokförlag Sivumäärä: 138 sivua Asu: Kovakantinen kirja Painos: 1 Julkaisuvuosi: 2007, 22.11.2007 (lisätietoa) Kieli: Ruotsi
Begreppet social ingenjörskonst söker sitt ursprung runt förra sekelskiftet. Fenomenet fick sin mest framträdande form i USA när sociala ingenjörer eller välfärdsarbetare anställdes för att underhålla det mänskliga kapitalet och överbrygga gapet mellan företagsledningar och arbetare. Parallellt med denna så kallade välfärdskapitalism löpte scientific management och efter hand kom begreppet social ingenjörskonst att handla allt mindre om handfast välfärdsarbete och allt mer om storslaget plantänkande. I denna bok berättas fyra historier som försöker fånga den sociala ingenjörskonstens rörelse i två riktningar: förvandlingen från industriellt välfärdsarbete till statligt plantänkande och vandringen från USA till Sverige. Först görs ett försök att följa det skiftande innehållet i begreppet social ingenjörskonst genom 1900-talet via artiklar i New York Times. I nästa steg riktas intresset mot socialingenjören Herbert Hoover, handelsminister (sedermera president) i USA på 1920-talet, och mot frågan hur han uppfattades i Sverige. Därefter berättas historien om International Industrial Relations Institute (IRI), en organisation för industriella välfärdsarbetare dominerad av amerikanskan Mary van Kleeck som på 1930-talet började propagera för planhushållning av sovjetisk typ. IRI:s första ordförande var Kerstin Hesselgren, Sveriges första yrkesinspektris. Till sist följer vi två livsgärningar utförda i Hesselgrens anda av Signe Holst och Iris Christiansson, personalkonsulenter som studerade välfärdsarbete i amerikanska företag och så småningom tog steget över till den svenska statliga yrkesinspektionen. De fyra historierna är fristående men sammanlänkade och bygger i stor utsträckning på arkivmaterial. Benny Carlson är docent i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Han har tidigare publicerat en bok på temat Amerikansk välfärdskapitalism och social ingenjörskonst (2003) som beskriver välfärdsarbetet i amerikanska företag i början av 1900-talet och välfärdskapitalisternas inflytande på konstruktionen av den amerikanska välfärdsstaten under 1930-talets New Deal.
