Tolv texter, som en grekisk kör. Röster som höjs. Rösterna hos de unga som bryter bannstrålen och vänder sig mot sina domare; rösterna hos åldringar som rymt från ålderdomshemmen och berättar sina historier från andra sidan graven; rösterna hos mödrar som sörjer över att de är mödrar och att de gett sin avkomma ett förspillt liv i en värld ödelagd av män; rösterna hos arbetare som startar betongblandare för att de vill få världen att upplösas.
Vad rösterna har gemensamt är att de alla bär på motsägelser. De blir därmed desto angelägnare i en värld där man ständigt tvingas välja sida. Här är människan varken god eller ond; hon tvekar, lider, hoppas och tvivlar, som vi alla gör. Med en vibrerande prosa som viskar och ropar ger Antoine Wauters utlopp åt det kvävda, ohörda, osedda. Inne i motsägelsernas museum är det livet självt som sätts på prov och rannsakas.
Med Motsägelsernas museum presenteras ett av den franskspråkiga världens mest tongivande författarskap under senare år för en svensk publik.
*
"Vissa författare får texten i sig att bli självlysande. Även om boken är diffus och svävande ... följer man gärna en sådan författare nästan vart som helst."
- Mattias Berg, Kulturnytt P1
"Han uppfinner inte ett nytt språk, men hans sätt att skriva roman uppfattar jag som unikt ... Lekfullt och allvarligt i lyckad kombination."
- Björn Kohlström, Bernur
"... tankarna går stundtals till Willy Kyrklund .... Motsägelsernas museum hör till den sortens böcker som låter litteraturen vara ett mysterium för läsaren att begrunda."
- Elin Kvicklund, BTJ
"... en ljuvlig utmaning att anta."
- Lisa Marques Jagemark, Borås Tidning
