Inom vetenskapen har det blivit allt svårare att upprätthålla uppdelningen mellan det biologiska som givet och det sociala som flexibelt. Lika svårt har det blivit att dra en tydlig gränslinje mellan politiska och naturvetenskapliga angelägenheter. Klimatfrågan är ett tydligt exempel, där frågan om människans kollektiva vara blivit oskiljaktig från frågan om planetens tillstånd. Den återaktualiserade frågan om kärnkraftens säkerhet är ett annat.
Vilka konsekvenser får dessa uppluckrade gränser för vänstern, som framför allt i sin feministiska gren har betraktat biologiska förklaringar som illa dold konservatism? I vilken utsträckning kan dagens evolutionsbiologi och neurovetenskap bidra till att bättre förklara mänsklig socialitet, kultur och människans politiska beteende? Är den sociala tillvaron rentav en funktion av den biologiska?
I Fronesis nr 35 presenteras en rad texter om senare års evolutionsteoretiska forskning och internationella diskussion om det politiska förhållandet mellan människan och hennes omvärld.
Ekonomen Herbert Gintis och biologen Anne Fausto-Sterling diskuterar i sina texter den intima kopplingen mellan det biologiska och det sociala. Vetenskapsfilosofen David J. Buller belyser i sitt bidrag hur en rad problematiska grundantaganden präglar evolutionspsykologin som han ändå menar har en intressant utvecklingspotential. David A. Stack, Johan Örestig, Erik Svensson och Jonas Olofsson diskuterar, utifrån sina olika hemvister inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap, vänsterns föränderliga förhållande till föreställningen om människans natur.
Filosofen Richard Rorty diskuterar i sin text det problematiska med att förväxla goda naturvetenskapliga beskrivningar med produktiva politiska visioner. Idéhistorikern Sverker Sörlin visar hur de senaste seklens politiska tänkande ständigt har förändrat sin syn på förhållandet mellan kultur och natur och hur denna fråga i dag är på väg att omförhandlas. Detta exemplifieras av både Donna Haraway, som diskuterar människans förhållande till hundar och andra »sällskapsarter«, och Michel Serres, som vill ge även ickemänskliga aktörer politisk och juridisk status. Innehåll i Fronesis nr 35 (221 sidor)
Ylva Gislén, Jonas Olofsson, Erik Svensson and Johan Örestig: Människans politiska natur Johan Örestig and Erik Svensson: Människans politiska biologi David A. Stack: Den första darwinistiska vänstern Richard Rorty: Filosofiavund Johan Örestig and Erik Svensson: Samarbetets och jämlikhetens evolution Jonas Olofsson: Bidrag till en ny sociobiologi Herbert Gintis: Fem principer för beteendevetenskapernas förening David J. Buller: Evolutionspsykologi: en kritik Jonas Olofsson: Noam Chomsky: Biologisten ibland oss Anne Fausto-Sterling: Problemet med kön/genus och arv/miljö Sverker Sörlin: Människans nya gränser Donna Haraway: När arter möts Michel Serres: En återblick på naturfördraget
