I dagens mångkulturella samhällen där språkgrupper lever sida vid sida blir frågor kring språkgruppstillhörighet och identitet centrala för hur grupperna förhåller sig till varandra. Med en utgångspunkt i teorin om social identitet och mer socio-lingvistiska teorier besvarar denna bok frågor kring kontextens betydelse för multipel grupptillhörighet och minoriteters och majoriteters förhållningssätt till varandra. Boken baserar sig på enkätstudier bland svensk- och finskspråkiga i Finland och Sverige, men antar främst ett minoritetsperspektiv där speciellt den finlandssvenska gruppen står i fokus. Studien visar bland annat att unga finlandssvenskar trots olika stark språkgruppsvitalitet på hemorten identifierar sig starkt som finlandssvenskar, men i varierande grad samtidigt starkt som två- och/eller finskspråkiga. Detta antyder att moderna ackulturationsmodeller för multipel identitet är mer ändamålsenliga än en enkel indelning i vi och de. Studien visar också att minoritetsmedlemmar har en större tendens änrnmajoritetsmedlemmar att favorisera sin grupp oberoende av om minoriteten kan anses ha en hög eller låg status och att gruppernas gemensamma historia kan komma att påverka hur de tillskriver varandra stereotypa drag.