Ann Österberg | Akateeminen Kirjakauppa

I Västerås fanns på 1980-talet goda möjligheter att måla i offentlig miljö, vilket ledde till att staden tidigt blev en av Sveriges mest betydelsefulla graffitistäder. I stadens hamnområden kunde ungdomarnas konstnärliga uttryck och kreativitet utvecklas. På 1990-talet blev Västerås som graffitiscen ett begrepp i Sverige. Målarna var många till antalet och deras inflytande var stort både inom och utanför Västmanland. Idag har Västerås en strikt policy med "nolltolerans" gentemot graffiti på offentlig plats. De gamla platserna i hamområdet är inte längre tillgängliga. En lagändring från 2004 har inneburit en straffskärpning för skadegötrelse vilket har påverkat många målare. Utvecklingen har lett fram till en debatt om värdet av stadens graffitimålningar. Det har också kommit att handla om attityder till graffiti i stort. Vissa betraktar all graffiti som skadegörelse. Andra vill skilja "klotter" från graffiti, genom att se den som en konstform. En del ger graffitin en tydlig konstnärlig status genom att placera in graffitin i begreppet streetart.