Åsa Wettre | Akateeminen Kirjakauppa

1978 var jag med om en trafikolycka. En bil gjorde en U-sväng och körde på min dotter och mig när vi cyklade hem från daghemmet. Karin, som var fyra år då och satt bakpå, hade änglavakt och jag överlevde också, men var mera skadad. Men det är fortfarande en gåta för mig att vi klarade oss. Olyckan blev något ganska centralt i mitt liv, som jag aldrig kommer ifrån. Jag talar om verklig änglavakt.
Denna ängel fick mig att stanna upp och tänka efter, att aldrig mer ta något för givet. Jag tänkte på att jag måste koncentrera mig och att jag måste begränsa mig. Jag blev mycket ödmjuk inför att vi hade fått överleva. Änglarna trädde nu mer påtagligt in i mitt liv.
http://www.papphammar.se/HemsidaAnnonsbild.gif