När pappor lagar mat lyssnar dom på popmusiken. Då gungar dom och sjunger med i refrängerna. Dom steker, syltar, saftar, fräser, kokar, gratinerar, jäser. Ibland hjälper man till att duka, men ofta har man fullt upp med annat och hör inte när dom ropar. Kanske att man klistrar.

Vad gör pappor hela dagarna? Hurdana är de? Hur ska man handskas med dem så de inte blir arga och surar och svär? Trots att föräldrar och barn delar vardag är de olika.

På morgnarna när man är pigg är pappor trötta. På kvällarna när man är trött är pappor pigga. På dagarna när man är på förskolan sitter papporna i möten på kontor. Där har dom bilder från semestern, men hemma har dom inga bilder från kontoret.

För ett barn surrar de vuxna, uråldriga och dunkla, omkring i en annan verklighet. Ändå är de speciella och viktiga för en – och så bestämmer de över en. Oskar Kroon, vinnare av Augustpriset 2019, fångar i sin första bilderbok med perfekt gehör och lakonisk humor barnets underdog-perspektiv och genomskådande blick.

Pappor har rest jorden runt och badat i alla hav. Ibland längtar dom och pratar om vad man ska göra, men sen är det alltid dags att sova.

Med sin varma, detaljrika college-teknik skapar Jenny Lucander, som erhöll Nordiska rådets pris 2020, ett samtidsportätt av samspelet mellan pappor och barn. Pappor vill så väl men har så mycket, barn ser så mycket men kan inte alltid nå papporna.