I Dödsmasker utforskar Nils Erik Forsgård frågor om liv och död och närhet och förlust. Han gör det ur olika perspektiv: idéhistoriska, kulturhistoriska och självbiografiska. Med nyfikenhet och detaljrikedom skildrar han gamla och nya pandemier, mordfall och självmord, svåra sjukdomar och olyckor.

Författaren reflekterar också kring konstnärer, filosofer och författare som Tizian och van Gogh, Friedrich Nietzsche och George Orwell. Anslaget i boken är personligt, ofta också humoristiskt, men tematiken är högst allmänmänsklig.

För Forsgård aktualiserar döden inte minst frågor om det levande livet och hur vi ska förhålla oss till den tid som vi fortfarande har kvar.