En debattbok som vill visa att de grundläggande liberala ställningstagandena för individens fri- och rättigheter fortfarande är giltiga och nödvändiga: hur de i själva verket erbjuder de bästa lösningarna på svåra frågor i dagens mångkulturella samhälle.

Vi lever i en värld där föreställningar om individers fri- och rättigheter utmanas i religionens och kulturens namn - också i det västerland som brukar kallas liberalt och sekulärt. Fatwan mot Salman Rushdie 1989, al-Qaidas attack på World Trade Center 11 september 2001, hedersmordet på Fadime Sahindal 2002, den islamistiska terrorattacken på Bali 2002, mordet på Theo van Gogh 2004, hoten mot de danska karikatyrtecknarna 2005-2006 och mot Lars Vilks 2007 och 2010 - visar att individuella fri- och rättigheter är mer omstridda än vad vi kanske vanligen tror.

Det finns också en utmaning som kommer inifrån de liberala demokratierna. I den multikulturalistiska retoriken framställs idén och talet om lika rättigheter för alla medborgare som ett uttryck för västerländsk självbelåtenhet och som en ovilja att se att det finns andra kulturer med andra föreställningar om individen och kollektivet. Att insistera på sekularism och individens frihet blir i denna retorik bara en ny form av intolerans. Diskussion av hedersrelaterat våld avfärdas som stigmatisering av redan sårbara minoriteter, kritik av islamism brännmärks som islamofobi, religionskritik som jämförbart med hets mot folkgrupp och så vidare.

Boken argumenterar för att individens fri- och rättigheter fortfarande måste vara giltiga, och hur de erbjuder de bästa lösningarna på svåra frågor som rätten att bära slöja, tvångsäktenskap, religionens politiska roll, rättigheter, medborgarskapstest och språktest. Individer skapar kulturer, inte tvärtom. Utan respekt för individers rätt till frihet kan vi varken ha kulturer eller demokrati.