Som värdväxt för långt över tusen olika arter under granens olika stadier av livscykeln har den visat sig vara en exceptionell gynnare av skogens biologiska mångfald. Tyvärr tillåter skogsbruket sällan att de riktigt gamla grandiosa granarna får stå kvar. Vi skulle vilja se ett landskap där riktigt stora och pampiga gamla granar i större utsträckning får stå kvar, men också flera blandskogar där granar får samsas med både löv- och andra barrträd i olika åldrar. Ett sådant landskap skulle gynna den mångfald av arter som är trängda. Det behövs nytänkande och mångfald också i brukningsmetoder och skötsel.
Gran är ett nyttigt Trä, som dåger til allahanda slagz Bygnings-Timber, Kolbränneri, Wed, och mera sådant, men dock likwäl är det knapt hälften så godt som Fur, skrev Anders Rosensten lite ringaktande i Sveriges första lärobok i skogsskötsel från 1737. Granen och tallen utgör nu som då ryggraden i det svenska skogsbruket. De är skuggtåliga och sprider sig lätt också där andra träd har svårt att gro i avsaknad av ljus. Granskogar kan vara riktigt mörka, inte minst de som är enahanda och planterade. Men under den mörkaste delen av året ser vi ändå till att granen blir ljusfylld, pyntad och närmast dyrkad. Granen är en del av svensk kultur.
Denna bok med granens biologiska mångfald i fokus är en upp-följare till böckerna Sälg: livets viktigaste frukost (2009, 2011), Asp: darrar min asp, myllrar min värld (2012), Björk: svart på vitt om myllrande mångfald (2015) och Tall: en tallrik biologisk mångfald (2017), och liksom dessa tidigare är den författad av naturvårdaren Bengt Ehnström i Nås och illustrerad av konstnären Martin Holmer i Vendel. Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF har gemensamt skapat förutsättningar för att producera denna bok där Bengt Ehnströms kluriga kunskap om kryp får extra liv genom Martin Holmers förträffliga illustrationer.
