Som det sista levande vittnet berättar Rochus Misch om sin tid som en av Hitlers närmaste män. Efter att som ung soldat blivit sårad vid fronten får han uppdraget att arbeta åt Hitler, trots att han aldrig varit politiskt aktiv eller ens medlem i det tyska nazistpartiet.
Misch vistas med Hitler på Berghof och han reser med honom till östfronten. Han var också en av de få som såg diktatorns och Eva Brauns livlösa kroppar ligga hopsjunkna på en soffa i bunkern i Berlin. Och det var till den tjugosjuårige SS-soldaten Misch som Joseph Goebbels vände sig några minuter innan även han begick självmord.
För Misch var lojaliteten med chefen självklar och han har idag inget dåligt samvete över detta han menar att han bara gjorde sitt jobb. Boken ger en personlig bild av Führern och människorna kring honom. Den är en viktig pusselbit i förståelsen av hur nazismen kunde slå rot och utvecklas och hur Hitler kunde fängsla både massorna och sin närmaste omgivning.
Orinaltitel: Je'etais garde du corps d´Hitler 1940-1945
