Karsten Lund | Akateeminen Kirjakauppa

Det har skrivits mycket om behovet av att reformera det svenska trygghetssystemet de senaste åren. Bakgrunden är bl.a. önskan att minska det som kommit att kallas utanförskap, dvs. att få arbetslösa och långtidssjukskrivna tillbaka på arbetsmarknaden. Syftet har också varit att långsiktigt öka antalet arbetade timmar i ekonomin för att därigenom ha bättre möjlighet att finansiera välfärden i framtiden.

En aspekt som än så länge inte fått så mycket uppmärksamhet är deltidsförmånerna. Till skillnad från många andra länder kan man i Sverige få deltidsersättning från de flesta socialförsäkringar, a-kassa inräknad. Deltidsersättningar motiveras med att de stöttar arbetslinjen det är bättre att arbeta lite än att inte arbeta alls. Men de kan också leda till inlåsning om deltidsrelationen blir permanent. Resultatet kan med andra ord bli antingen fler eller färre timmar, beroende på vilken av effekterna som dominerar.

Välfärd på deltid går igenom omfattningen av deltidsersättningar i de olika trygghetssystemen och presenterar vad forskningen vet om deltidsförmånernas påverkan på arbetsutbudet. Författarna diskuterar också kopplingar mellan frivilligt och ofrivilligt deltidsarbete. Kan det vara så att en stor efterfrågan på deltidstjänster, framför allt hos kvinnor med småbarn, bidrar till att delar av arbetsmarknaden anpassar sig till deltidsarbete, vilket i sin tur ger ofrivilligt deltidsarbete som följd? Boken avslutas med en uppmaning till politikerna att hitta en bättre balans mellan att uppmuntra till deltidsarbete i vissa livssituationer men inte i andra.

Laura Hartman, fil.dr i nationalekonomi, är verksam vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, och extern forskningsledare på SNS.

7