Vem har makt att avgöra vad som ska vara vårt kollektiva minne? Och vad är det vi ska glömma? Det är några frågor som Johanna Mannergren Selimovic, docent i freds- och utvecklingsforskning, utgår från i skriften Minnespolitik som ges ut av Utrikespolitiska institutet. Ett monument är ett sätt att berätta historien om en nation, en härskare eller ett fredsslut. Samtidigt berättar monumentet historien om vårt kollektiva minne. Det är de som har makt som formar våra kollektiva minnen. Författaren ger flera exempel på monument genom historien och orsakerna till att de uppfördes. Under nationalromantiken på 1800-talet uppfördes i Sverige bland annat en staty av Karl XII i Kungsträdgården i Stockholm för att hylla krigarkungen och vår ärofyllda historia. Idag är statyn kontroversiell bland många och ses som ett ensidigt sätt att se på historien och ett sätt för Sverige då att berätta sin historia för omvärlden och ingjuta stolthet för landet bland medborgarna. Författaren diskuterar också kring vilka våra framtida monument kan vara. Skriften är välskriven och bör intressera läsare intresserade av politik och historia. Johanna Mannergren Selimovic har tidigare bl.a. skrivit Musik, makt & mångfald (2000)
