I Sverige utgör självmord en tredjedel av dödsfallen före 40 års ålder. Nästan hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män får någon gång i livet en depression som kräver behandling. Frågan är: Vilken typ av behandling?
Depressionen utgör en kreativ potential som kan frigöras genom skapande verksamhet. Det är en av utgångspunkterna för den jungianske analytikern David H. Rosen som här beskriver fyra deprimerade patienters mödosamma men fruktbara arbete med målning, keramik och dans – i kombination med psykoterapi – för att bli botade. Många av deras bilder återges i boken. En av metoderna Rosen använder är aktiv imagination, först utvecklad av C. G. Jung. Den går ut på att aktivt fantisera kring olika gestalter och händelser i syfte att frigöra omedvetna bilder och kreativ energi.
Rosen har egna erfarenheter av depressioner och av att personer i hans omgivning begått självmord. Han har intervjuat personer som överlevt efter att ha hoppat från Golden Gate-bron, och det visar sig – intressant nog – att samtliga har upplevt nya livsmöjligheter efter det misslyckade självmordsförsöket. Rosen introducerar begreppet egocide, «jag-mordet«, som innebär att delar av identiteten genomgår en symbolisk död. Egocide är en fråga om överlevnad. Det kan, om det genomförs på rätt sätt, ersätta självmordet, suicide. «Kan den självmordsnära patienten förstå detta blir det ett hoppfullt budskap som bär genom psykoterapins farofyllda väg«, skriver Jan Beskow, professor och psykiater, i bokens förord.
Boken riktar sig till alla som drabbats av en depression, deras anhöriga, psykologer, psykoterapeuter, bildterapeuter och annan vårdpersonal som kommer i kontakt med deprimerade patienter.
Översättning Kate Larson
David H. Rosen är läkare och psykiater. Han är också jungiansk analytiker och professor i såväl analytisk psykologi som i «humanities in medicine« på Texas A&M University, USA. Han har skrivit fyra böcker. Detta är den första som översatts till svenska.
