I traditionell akademisk historielitteratur förbinds oftast föreställningar om medborgarskap, rättvisa, nationalism och imperialism med centrala politiska händelser som Franska revolutionen, industrialiseringen eller första världskriget.
Europas historia 1780–1920 – Ett genusperspektiv sätter i stället fokus på maskulinitets- och feminitetskategorier och förnyar därmed tolkningen av den europeiska historien. Författarna visar att de politiska processerna rymmer könsvariabler och att både vardags- och familjelivet och den offentliga sfären är strukturerad efter föreställningar om könsskillnader.
Vad betyder det att de olika offentliga rummen könsladdades och blev uteslutande manliga? Att kvinnor som var politiskt engagerade sågs som naturvidriga? Vilka nya möjligheter för kvinnlig frigörelse skapade den postrevolutionära tiden?
Boken lämpar sig på alla akademiska utbildningar som rymmer ett historiskt perspektiv. Den är systematiskt strukturerad kring teman som identitet, arbete, politik och medborgarskap och behandlar både den privata och den offentliga sfären. Förutom inom historia, idéhistoria och genusvetenskap kan den även användas inom utbildningar i statsvetenskap, ekonomisk historia och sociologi. Det pedagogiska greppet gör att den med fördel också kan läsas av en intresserad allmänhet.
