Åsa Forsberg | Akateeminen Kirjakauppa

Forskning visar att pojkar från gymnasieskolans yrkesprogram har lägre demokratikunskaper, uttrycker ett svagare samhällsengagemang och har de mest negativa bedömningarna av sitt klassrumsklimat jämfört med elever från andra program.
I denna studie genomfördes deliberativt arrangerad undervisning i ämnet samhällskunskap på gymnasieskolans yrkesprogram med en dominans av pojkar. Syftet var att undersöka i vilket avseende undervisningen hade betydelse för elevernas intresse för politik och samhällsfrågor. Data samlades in med hjälp av enkätundersökning samt intervjuer, före och efter kursens genomförande. Enkätresultaten visade att elevernas intresse i huvudsak låg kvar på samma läga nivå som före kursen. Däremot framkom vid intervjuerna att några elevers intresse för politik och samhällsfrågor hade ökat och genom intervjuerna blev det tydligt vad eleverna menade att politik är. För dem innebär politik riksdag, regering och hur landet styrs och det är enligt dem tråkigt. Den deliberativt arrangerade undervisningen och de samhällsfrågor som behandlades har uppskattats av eleverna som säger att detta var det bästa med hela kursen. Att få uttrycka sig, att få lyssna till vad alla i klassen tycker och tänker har uppskattats av eleverna som också säger att de vid denna form av undervisning varit seriösa. Lärarna som deltog i studien menar att den deliberativt arrangerade undervisningen satt ett fokus på relationer och de ämnesdidaktiska övervägandena beträffande val av innehåll blev mer komplicerade att göra.