I magasinet Filter, som det här numret är en cover på, står goda historier och själva berättandet i fokus. Vi har låtit oss smittas av deras tidningsskaparglädje och inspirerats av hur de brukar ta sig an ämnen och frågor. Samtidigt är årets sista Bang - som också är vår sista cover - en berättelse om Sverige idag. Därför tar vi än en gång upp migrationspolitik och dess konsekvenser samt hur rasism normaliseras och drabbar.



UR INNEHÅLLET:

DET MÄNSKLIGA MÖRKRETS MANIFESTATIONER

I berättelsen om Sverige går det inte heller att blunda för rasismen. Hur rasism påverkar samhället, oss som bor här och hur rasism normaliseras och dess existens till och med ifrågasätts. När allt fler asylboenden den här hösten sattes i brand och vad som pågick jämfördes med händelser på 1990-talet var det självklart att tillfråga Alexandra Pascalidou om att skriva. En journalist som ständigt diskuterar och ställer angelägna frågor om mänskliga rättigheter. Hennes gärning sprider hopp i mörka tider – och ljus – nu även från Bangs omslag. I den här artikeln minns Alexandra Pascalidou sitt 1990-tal och skildrar hur rasism accelererar och – då som nu – normaliseras.



KNIVSKARPT DILEMMA

När vi påbörjade arbetet med numret diskuterades det vansinniga i att människor – som inte sällan beskrevs i termer av flyktingströmmar – tvingas riskera livet för att ta sig hit för att få skydd. Även syrier som sedan 2013 fått uppehållstillstånd. Så har det inte alltid varit. Därför bad vi reportern Ida Ölmedal undersöka när det slutade vara möjligt att resa till Sverige på ett säkert sätt för att söka asyl. Att den politiska debatten under de veckor som gått sedan dess hunnit svänga 180 grader fanns då inte på kartan.